Publicerad 17:25, 25 januari 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 20 – SMIDE, TRAPPOR OCH SKJUTDÖRRAR
I ett husbygge ingår ett nästan oändligt antal val. Vill man inte välja, kan man ta standardprodukterna från hyllan. Det kommer att funka bra och se bra ut, men det ger ju inte någon ”custom”-känsla. Ett aldrig så spännande projekt kan falla i brist på de spännande mindre detaljerna, eller kryddan om man så vill.
Vill man göra alla val är det bra att ha en metod eller en övergripande gestaltningsidé för vägledning. Jag ville ha specifika och speciella detaljer utan att det skulle behöva kosta skjortan. Järn är billigt. Järn är starkt. Järn är rostigt, ruffigt och spännande. Jag ritar trappan, räckena och beslagen från standarddimensioner som jag hittar hos den lokala järngrossisten.
Jag letar på nätet efter någon som gör järngrejor på ett sätt jag gillar. Jag hittar PKEK i Uppsala. De tar gladeligen uppdraget! Allting blir kalasfint. Trappan blir förstås löjligt tung men med fem gubbar lyckas vi släpa in den runt huset och senare resa den upp mot övervåningen. Den bultas i bjälklag och i podiet på entréplan. Familjen säger att den är som landgången till ett rymdskepp, men jag tror att den borde varit gjord i kolfiber i så fall. Trappan är styv och tung, men visuellt lätt. Den avdelar, begränsar och leder rätt.
Alla betongtrappsteg får slitkanter med en ingjuten stålprofil. Alla skjutdörrar förses likaså med en stålprofil. Den fungerar som draghandtag och dörrstopp. Och hur funkar skjutdörrar? Jovars. Ljudisoleringen är faktiskt riktigt bra, stilen helrätt och jag gillar känslan att dörren liksom inte finns när den inte behövs.
Dörrbladen är av 12 mm MDF-skiva, kantad med furulister. Den påskruvade stålprofilen är rejält styv och motverkar att dörren slår sig. Skjutskenorna är frilagda aluminiumprofiler och beslag från Habo. Ett väldigt enkelt och fiffigt beslag.
Men någonting skrapar och låter när dörrarna skjuts, lite synd. Funktionen är dock bra. Habo har en dyrare skena som jag tänkte var onödigt dyr. Men det kanske den inte var? Om vi en dag känner oss rika och känner att det är värt besväret byts de väl ut. Till dess får det nog skrapa lite när dörrar öppnas…
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 20 – SMIDE, TRAPPOR OCH SKJUTDÖRRAR dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 09:05, 14 januari 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 19 – VI FLYTTAR IN – VÄRME OCH KONDENS
Nej, det är ingen hemlighet längre, vi bor redan i huset och nästan allting är klart men det efterföljande småpillet kommer att fortsätta det närmaste halvåret. Kommunen gjorde sin slutkontroll och vi fick ett interimistiskt slutbesked. Det innebär att vi får flytta in men att de saker de gjort har nedslag på måste åtgärdas innan slutbesked ges. I vårt fall var allting tillfredställande utom kamininstallationen. Vi måste såga upp ett 3 cm större hål i taket runt om skorstenen innan sotaren kan ge godkänt.
Så hur går det med vinterkylan? Tja, det mest slående, bokstavligen, var hur mycket vatten det finns i konstruktionen. Första veckorna hade vi så mycket kondens att det droppade från genomföringar och låsvred. Även på bottenkarmen på fönsterna har det varit rejält med kondens. Nu, efter en dryg månad, har det minskat och kondens kommer först vid utomhustemperaturer under minus 5.
Huset är uppvärmt med en bergvärmepanna från CTC på 10kW. Vi har reglerat den lite upp och ner från 8 % till 30 %. Om jag har förstått det rätt ska vi sätta en procentsats och sedan skall pannan producera den mängd värme som behövs relativt sin utomhusgivare. Vi har som kallast haft -10 och det var då vi var nere i källaren och drog på lite. Huset och värmesystemet är ju dock rejält tungt och trögt så effekten kommer först efter ett dygn. Kanske är det då man skulle ha eldat i vår fina kamin? Jo, men vi får ju inte det, ännu. Nu har vi dock haft en jämn behaglig temperatur inomhus i två veckor. Pannan står på 20 % och utomhus har det varierat mellan +8 och -8.
Värmen från panna till golvvärme och övervåning går via tjusiga kopparrör. Antagligen dyrt men snyggt. (Nej, säg inget till koppartjuvarna.) Rören är förstås exponerade och leder till stiliga sektionsradiatorer på övervåningen. Temperatur regleras sedan med ett slottsvred som stryper vattenflödet till önskad värmeeffekt. Bakom dessa 4 radiatorer finns en skruvventil för inluft i sovrum. I båda badrummen samt tvättstuga och kök finns mekanisk frånluft. Ett kontrollerat system med återvinning hade krävt mer rör, mer buller, ventilationskontroll och intrimning. Jag gillar det enkla i självdragslösningen. Jag ville undvika att släppa ut luften i nock eftersom vi då förlorar mycket energi. Självdrag fungerar bra på vintern om det inte är för kallt då den inkommande luften skapar ett visst kalldrag. På sommaren fungerar det dåligt då utomhusluften har ungefär samma temperatur som inomhusluften. Fast då kan man ju alltid öppna ett fönster. Så här långt fungerar det okej men köksfläkten som har genomföring rakt genom vägg drar ofta kallt. Ibland vid minusgrader sätter vi på den på lägsta effekt för att minska draget.
Trivs vi? Ojojoj. Ibland är det nästan svårt att gå och lägga sig för att jag måste titta på rummen igen och igen. Det blev bra, huset. Mycket bra. Det är både mysigt och elegant, tidlöst och modernt. Fru och barn står på tårna och är stolta!
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 19 – VI FLYTTAR IN – VÄRME OCH KONDENS dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 20:35, 16 december 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 18 – KÖK OCH STÖK OCH TVÄTT
Genom årtusenden har köket och matlagningen haft en social dimension. I köket har man samlats och fått värme. I köket och runt grytan har man fått ljus för att läsa och handarbeta, för att berätta historier och diskutera. Men kökets roll har förändrats mer än många andra delar av hemmen. Från högrestånds-bostadens undanskymda roll till moderna hems uppvisningskök.
I en praktisk verklighet är köket ett av de mest använda rummen i varje bostad. Det är ett rum som med sin dignitet och sociala funktion bör placeras centralt men som också med sitt bröt och os bör kunna vara avskilt. Vi bygger allt som oftast idag med öppna planlösningar och exponerade kök men alla som bor och har bott så är också väl medvetna om avigsidorna.
Jag tyckte av estetiska skäl att det skulle vara skönt att frigöra husets övriga sociala ytor från kökets a-typiska stil (relativt annan inredning), men jag ville ändå behålla den direkta kontakten med den som arbetar där.
Viktigt var också kontakten med gatan. En överblick för att hälsa på grannar och för att se när gästerna kommer. På samma sätt kändes det viktigt att integrera tvättstugan i ett socialt sammanhang, dock med en något mer undanskymd placering. Tvättstugan nås via köket och delar det stora fönstret mot gatan. En stor skjutdörr kommer att avdela tvättstugan vid behov.
Inredning till tvättstuga och kök är från Vedum. Jenny-luckor och valnötsstommar. Lucktyp, färg och ”virrvarr”-mönstrad bänk är en liten nostalgisk flört från vår första gemensamma bostad i Årsta!
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 18 – KÖK OCH STÖK OCH TVÄTT dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 08:57, 4 december 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 17 – BADRUM OCH KLINKER
De reglade väggarna runtom våtrummen byggs upp skikt för skikt. Tätning på tätning, tills det är så tätt att man kan duscha var man vill om man nu inte vill duscha i duschen. Mellanrummet som bildas i den reglade väggen fylls med stenull för ljudisolering men utnyttjas också för el- och vattendragningar. Tvättstuga och wc/d på entréplanet får också ett sänkt innertak fäst på undersida golvbjälkarna för att lättare få det ångtätt samt ge plats för ledningsdragningar ovan tak.
Golven i badrummen och i entréhallen läggs med 17 mm tjocka klinkerplattor från Marrakech Design. Tillsammans med ett tryggt fall mot brunn bygger detta en hel del i höjd. För att det ska fungera är golven i dessa utrymmen från början sänkta. De mönstrade golven möts upp med enkla vitkaklade väggar.
Kakelsättaren är mycket noggrann, han slipar alla kakelplattor i 45 grader för att möta upp mot hörn och han kaklar till och med bakom den inbyggda toalettfixturen.
Porslinet är rakt igenom från Duravits Vero-serie och kranar och duschar från Tapwell. Skåp från IKEA och vägglampor från Nacka Byggnadsvård. Draperi till duschar blir nog så småningom glas, men draperiet är lättvättat och är bara luftvolymen bakom draperiet tillräckligt stor slipper man att få det slickat runt benen. Och det funkar i vårt fall.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 17 – BADRUM OCH KLINKER dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 22:07, 23 november 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 16 – FÖNSTER KOMMER
De fönster vi väntat länge på kommer i stora paket i lösa delar. Med följer ”a-laget” från Värmland för att montera. Ramarna skruvas först på plats i vägghålen och sedan sätts rutorna i. Fönstren är maffiga och det är mååånga rutor att sätta. 86 stycken fönster lite större än A3:or, plus 4 stycken bautafönster på 2 kvadrat styck, det tar två dagar för fyra gubbar att montera allt. De stora rutorna till skjutpartierna väger en bit över 100 kg styck och måste släpas runt huset. Det är treglas med en hårdad ruta längst ut. Tyvärr blev nog några fönster monterade alltför sent på kvällen och de sitter lite sådär när jobbet är klart. Killarna får ringas tillbaka för ytterligare en dags jobb.
Med fönstren på plats ändrar huset karaktär och får ytterligare ett lager personlighet. Min tanke är att upplevelsen av ett fönster med många rutor och mycket karmar skapar en yta som blicken fastnar på. Fönstret i sig blir ett objekt och hindrar därmed indirekt både insyn och utsyn. Ut ser man förstås när man vill, men vill man inte kan man vara kvar i känslan av att vara innanför det trygga skalet.
Fönstren med många rutor bygger på Hansen Millenium-systemet och återfinns normalt vid renoveringar av kulturbyggnader eller på lite snofsigare kontorshus. Vi har valt dem med 3-glas isolerrutor och landar på ett u-värde på 0,6. Det är faktiskt snuskigt bra även om vårt hus hade aspirationer på att vara ett passivhus. Skjutdörrspartierna mot trädgården kommer från Reynaers och är också så bra som det går att göra. Och så är de gröna, en härligt frisk vårgrön inramning året runt. I normala fall är man restriktiv med fönster för att kunna ge huset bra energiprestanda. Men i vårt fall är det inte applicerbart, fönstren är nästintill likvärdiga med väggen och energimässigt blir det egalt vad som är vad.
Utblickar blir det gott om, men husen står tätt och vi vill inte bo i ett akvarium, så jämfört med en del andra moderna hus är det mindre fönsterarea. Men vi har flest fönster av alla… 92 stycken… Putsa? Vi får kanske nyttja rutavdraget.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 16 – FÖNSTER KOMMER dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 09:11, 17 november 2014
Form: Årets tidskrift 2014
Vi gratulerar Form Magazine till utmärkelsen Årets tidskrift fackpress. Form publicerar vår kollega Mats egna husprojekt som går att följa på Form Magazines blogg.
Priset delas ut av Sveriges Tidskrifter och räknas som tidskriftsbranschens finaste utmärkelse.
Klicka för att komma till Form/ Mats blogg.
Inlägget Form: Årets tidskrift 2014 dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 08:10, 16 november 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 15 – IMPREGNERAD VÄGG OCH ISOLERAT TAK
Taket är tätt och då är huset klart, eller? Nej, inte riktigt. Nu börjar en frustrerande lång resa med att färdigställa huset på insidan. Men det är också tid att måla huset utvändigt. Vi kommer inte få Rödfärgspriset eftersom vi bestämmer oss för att det trärena är mycket attraktivt. Att inte måla ger ju förstås också en möjlighet att måla senare, men målar man först kan man ju aldrig få det trärent… Vi impregnerar fasaderna med SIOO. Vätskan tränger in i träet och bildar kiselkristaller som skyddar träet mot röta och angrepp. Efter applicering i tre omgångar blir huset först mörkare men skall efter 4-8 veckor långsamt förändras till silvergrå strandved. Låter bra och vi väntar med spänning. Kanske är det först efter något år som huset får sin verkliga karaktär.
Samtidigt fortskrider arbetet på insidan och taket isoleras så bra att det inte är meningsfullt att isolera mer. Fuktspärren tejpas och innertaket spikas. Övervåningens golv är 4 cm tjocka limträplankor som läggs ovanpå golvbjälkarna med ljuddämpande liggunderlag som mellanlägg. Under golvet mellan balkarna läggs tjocka stenullsskivor för ytterligare isolering mellan våningarna. Takskivorna för våningen under fästs senare upp mellan balkarna.
Flertalet innerväggar är staplade 9 cm-balkar, men runt badrummen och tvättstugan reglas väggarna upp på vanligt sätt för att få upp alla de skikt som krävs för säker vattenhantering (en överfull bägare av bestämmelser…) Den reglade ”döda” väggen har heller inga rörelser som massivträväggen har. Vi slipper då riskera sprickor i kakelfogarna senare.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 15 – IMPREGNERAD VÄGG OCH ISOLERAT TAK dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 08:30, 9 november 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 14 – NOCKBALK OCH TÄTT TAK
Vi har tur med vädret. Det är torrt och strålande solsken under hela bygget. Det är förstås ändå angeläget att snabbt få upp taket och tjärpappen ovanpå.
Eftersom väggarna är limträbalkar är fönsterhålens längd irrelevant för konstruktionen, balkarna är fribärande i 6 meter. Nästan alla balkar är också obrutna och utan ursågningar. I husets mitt löper en stödvägg för att stabilisera övervåningens bjälklag, som är 31 cm höga balkar på 60 cm mellanrum. Ovan entréplanets stödvägg står övervåningens dito upp till nock. Den kopplande balken högst upp som spänner från gavel till gavel vilar dock inte på innerväggarna utan helt på gavlarna. Innan alla delar är på plats, är de högsta punkterna på gavlarna mer än lovligt svajiga. Det är nästan så jag måste blunda när kranen skall placera den gigantiska nockbalken.
Lite trixigt är det och en del passning och stöd behövs innan balken är på plats. Från denna ställs sedan strävor som skruvas på insidan av väggarna. På dessa läggs masonitskivor, stående 95-reglar för luftspalt, yttertakets plywoodskivor och tjärpappen. Insektsnät och uppregling av utskjutande takdelar kompletterar bilden. Fullständig blir den med uppbyggnaden av takkupan. Att göra taket inklusive balkar och uppbyggnad tar en vecka, takkupan tar nästan en vecka till. Men nu är det ett hus! Och det är tätt. Åtminstone om vattnet kommer uppifrån, för inga fönster finns på plats. Det torra vädret förändras långsamt till mer dimma och fukt. Vi sätter plast i fönsterhålen och de invändiga arbetena kan börja.
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 14 – NOCKBALK OCH TÄTT TAK dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 14:56, 31 oktober 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 13 – TRÄLEVERANS!
Och så. Dagen D. Träleverans från Finska skogarna på två långtradare. Nästan 400 limträdelar sorterade i 1,5 tons ”familjer”. Efter en dags avlastning är hela tomten fylld med svarta inplastade paket, och pusslet kan börja läggas. Alla bitar har nära nog millimeterprecision och ett eget nummer skrivet på sig som stämmer med numrering på ritning. Det är som att montera ett IKEA skåp, fast lite större delar. Det är svårt att bygga stora hus med denna precision och översättning av grundmurar och bjälklagsgjutning kräver en exakt övergång till det färdigsågade och färdigmåttade träet. Inte oväntat svär byggaren några gånger i början men vartefter staplandet och skruvandet fortskrider är snart alla små differenser borta.
Efter två dagar är första våningens väggar lagda och efter ytterligare två dagar är bjälklag till övervåning och övervåningens väggar också resta till nock. Mellan betongbjälklag och första varvet limträ läggs en matta som liknar liggunderlag, sedan ligger balkarna om vartannat i knutarna. Mellan balkar och i stötfogar läggs dubbla butylgummiremsor (ser ut som kludd) som trycks ut av tyngden och tätar ojämnheter mellan balkarna. Alla balkar har ett spår på över- och undersida där en list läggs för att hålla dem i liv. Superlånga skruvar dras diagonalt genom hörn och konstruktionen är säkrad.
Vi har valt en hyvlad, slät insida och en rå utsida. Detta ger huset ett rustikt och grovt uppträde. Fasaden och uttrycket blir taktilt och varje besökare sträcker ut handen för att känna på väggen och klappa huset. Huset ser ut att vara gjort av staplade brädor och det är det.
Den täthet och isolering som byggnaden kräver ges av enbart limträet. Inga ytskikt adderas. Inte på utsida. Inte på insida. När väggen är staplad är den klar. Ingen isolering. Inga tätskikt. Ingen kuvös. Och upplevelsen är kraftfull, tyngden i väggarna känns i kroppen och det känns bra!
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 13 – TRÄLEVERANS! dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 09:21, 23 oktober 2014
ETT HUS BLIR TILL DEL 12 – BJÄLKLAG OCH STABILITET, GJUTNING OCH GLÄTTNING
Nu reser sig en byggnad ur gruset. Men trots att den börjar bli intagande kommer det mesta snart försvinna i mörkret när ny mark fylls på runtom.
Nästa steg i processen blir att gjuta ”brickan”. Entréplansbjälklaget skall gjutas i betong ovanpå en plåtform, ge plats för rörgenomdragningar, fyllas med armering och golvvärmeslingor. Det skall också bli den stabila plattform som resten av det mycket tunga huset skall staplas ovanpå.
I framkant av huset, mot gatan, gjuts fundamenten för hörnpelarna ner till fast berg. Ovan dessa enorma betongklossar ställs stålpelare i absolut lod, som bär 140 mm höga stålbalkar. I husets inre del läggs också en förstyvande stålbalk över husets hela bredd. Ett Plannja Combideck klipps till och gjutformskanter i plywood byggs. I plåtens dalar läggs raka armeringsjärn, ovan det ligger armeringsnät, golvvärmeslingorna och sedan ytterligare ett lager armeringsnät. För att wc/duschen så småningom skall kunna få fall och tjock klinker men ändå ingen tröskel görs en ursparning med frigolit.
Ett visst mått av allvar och pirr kommer nu smygande. Det här är en kritisk del av bygget. När betongen kommer för att sprutas ut i formen är det många ton lös gegga som simmar runt på ”brickan”. Kommer framkanten hålla? Plåtformen med sina hundra ditsatta stöd under? Stålpelarna?
Betongbilen kommer med sin jättesnabel och nyser ut alltsammans, nästan 50 ton gegga och… formen håller! Innan betongen stelnar görs vibrering, utjämning och anslutningar till brunnar. En slipning, glättning, medan den fortfarande är blöt gör den len som en barnrumpa och lite fet på ytan.
Resultatet är fantastiskt. Nu skall den vattnas i ett par dygn för att inte sommarvärmen skall torka ut ytorna för snabbt. I mitten kommer betongen inte stelna helt på många veckor än och bränner betongen för fort i ytorna ger det gärna sprickor och otrevligheter.
Allt ska vila i två veckor och byggjobbarna tar semester. Vi pustar ut och bjuder in släkten till bjälklagskalas.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 12 – BJÄLKLAG OCH STABILITET, GJUTNING OCH GLÄTTNING dök först upp på ETTELVA Arkitekter.