Publicerad 10:28, 13 december 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 33_SLUTET PÅ BÖRJAN!
Allting har ett slut även om denna blogg har handlat om en början. Är allting klart? Nej, vi har ett litet stenhus att bygga till sommaren, det skall bli vår friggebod. Sista dagarna har vi fixat med lite tjusig belysning i trädgården samt en spaljé mot grannen.
Har allting varit bra? Verkligen? Ja. Nästan. Vad blev inte bra? Några sprickor i betongplattan gör ont i min själ, passagen till källaren skulle varit några centimeter bredare, vi borde ha dragit köksfläkten upp genom taket istället för genom väggen (det blir kallras och kondens i skåpet). Men nä det var nog inge mer. För oss har huset varit en succé, vi är supernöjda! Vi njuter varje dag och det känns som en plats att komma till ro på. Beständigt, lugnt och stimulerande.
När jag bläddrat igenom hela bloggen insåg jag att jag aldrig diskuterat varför huset blev som det blev. Själva idén. Så jag tänkte servera det:
Eftersom huset enligt detaljplan skulle vara 1 ½ planstypen blev det väldigt styrande för utformningen. Ett sådant hus är ofta arketypen för en villa och det första som dyker upp när ett barn skall rita. Det brukar kompletteras med rök från en skorsten, gardiner och en katt. Fig 1. På vårt hus vrider vi på taket för att ge bättre yta (eftersom huset tvingades bli djupare än brett pga smal tomt) fig 2, vi låter sedan entrén tappas ner för att ansluta mot gatans nivå, fig 3. I sektion blir huset tydligt som sittandes mitt i relationen mellan gata och trädgård. Den inbjudne serveras med husets funktioner på en betongbricka efter att ha tagit stegen upp från gatunivån.
I plan är funktionerna disponerade runt entrén, när man kommit uppför trappan från entrén är man mitt i huset, på brickan. Pratrummet (matrum+brasvardagsrum) har starkast relation till trädgårdssidan och terrassen, medan kök och tv-vardagsum har diagonala utblickar längs gata. Wc och tvätt finns instoppat i väggen.
Huset är inte fantastiskt annorlunda vid en första anblick, det är ingen kioskvältare. Men det är stark och tydlig arkitektur, det är fina mått och lyckade rum, det är fina detaljer och härliga, ärliga material. Det är beständigt och resurssnålt, det är en koldioxidsänka och det är energieffektivt. Det är tidlöst. Det är som en arketyp för villan. Den rastlöse arkitekten i mig kan vila här och samla tankarna för nya husidéer.
//vi ses och vi hörs // Mats Marnell
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 33_SLUTET PÅ BÖRJAN! dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 21:10, 8 december 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 32 – ARKITEKTRITAT VERSUS TYPHUS?
Jag har utlovat en jämförelse mellan vad ett arkitektritat specifikt hus som vårat kostar i jämförelse med ett typhus. Det enkla svaret borde förstås bli mer. Men hur mycket mer och mer av vad?
För många är det svårt att föreställa sig hur ett hus kommer att kännas och därmed känna trygghet i att det kommer att bli bra. Bygga hus är en stor investering, inte bara i pengar men också i tid och engagemang. Att anlita en arkitekt att rita ens drömhus kan ju betyda ytterligare en svårighet; att försöka komma överens med ännu en person utöver familjen om vad man vill ha. I det läget kan ett typhus vara lockande. Man vet ungefär vad man kommer att få, de flesta val är redan gjorda, och man vet vad det kommer att kosta. Så, varför inte typhus?
Det finns monstruösa mängder exempel på placeringar av fel typhus på fel plats. Tyvärr skulle jag nog säga att vi hamnar på flertalet om vi skulle räkna. Vad är det som blir fel? Det vanligaste är att man väljer ett hus med entrén åt fel håll vilket ger två saker; antingen måste man ta sig runt huset för att sedan komma in eller så blir tex tvättstugedörren mer naturligt placerad som entré, vilket gör att den blir använd som sådan. En annan effekt av typhustänket är frånvaron av källare men att behovet ändå finns… Då bygger folk ett hus till som kallas garage och placeras framför det nya fina huset och används som… förråd!
Typhus blir också vanligen felaktigt orienterade mot utblickar, insyn och väderstreck. Ofta köps också hus på kvadratmeter istället för hur ytan disponeras efter era behov. Detta ger att ett ospecifikt hus, typhus, ofta kan jämföras med hus som är ibland 25% mindre. Vad mindre yta men med bibehållen kvalité och användbarhet kan ge är uppenbart; mer tomtyta, mindre byggkostnad och mindre energibehov.
En bra arkitekt kan hjälpa kunden att förstå sina behov, vägleda med materialval och kunskap om kostnadsdrivande faktorer. Men arkitekten kan också göra huset yteffektivt och bra orienterat och anpassat till topografi och omgivning. Kort sagt; det som kan se ut som en förlust i ena ändan kan bli en vinst i den andra. Den tid jag lagt i projektet hade kostat ca 400 000. I sammanräkningarna nedan har jag inte lagt in detta utan det får läggas ovanpå.
Så, om vi hade valt ett typhus för vår tomt, vad hade det kostat?
A: Jag gör en jämförelse med ett jämförbart hus från Trivselhus:
Hus ovan grund kostar 3 200 000. Inga extra val gjorda, standardnivå på allt. Vi måste spränga nästan lika mycket som vi sprängde för vårt hus och markarbeten för huset blir därmed snällt räknat ca 200 000 billigare. Vi behöver dock en grund att ställa huset på samt alla ledningsdragningar. Vi plussar på ca 300 000. Huset har dock ingen källare varför vi får också plussa på ett garage för ca 200 000. Slutnotan blir 300 000 mindre än för vårt hus (+ 400 000 mindre i arkitektkostnader).
Totalen hade alltså landat på ca 6 960 000 istället för 7 320 000. Billigare ja, men också ett helt annat hus: det här är gipsväggar, standardutförande och standardval. Lite slapp planlösning och inget habegär…
B: Jag gör en jämförelse istället med ett jämförbart hus från Arkitekthus:
Hus ovan grund kostar 3 700 000. Inga extra val gjorda, standardnivå på allt. Vi måste spränga nästan lika mycket som vi sprängde för vårt hus och markarbeten för huset blir därmed inte billigare. Vi behöver dock en grund att ställa huset på samt alla ledningsdragningar. Vi plussar på ca 300 000. Huset har en begränsad källare så vi får plussa på ett garage för ca 200 000. Slutnotan blir 340 000 mer än för vårt hus (men med 400 000 mindre i arkitektkostnader).
Totalen hade alltså landat på ca 7 660 000 istället för 7 320 000. Billigare nej, men med tuffare planlösning mer formambition och lite mer habegär än många andra typhus men fortfarande inte anpassat till tomt och förutsättningar. Det är standardval på beslag och utrustning. Och lika stort som vårt arkitektritade och till samma kostnad…
C: Jag gör en jämförelse med ett billigast möjliga hus i relevant storlek från Ekonomen:
Hus ovan grund kostar 2 100 000. Inga extra val gjorda, standardnivå på allt. Vi måste spränga nästan lika mycket som vi sprängde för vårt hus och markarbeten för huset blir därmed snällt räknat ca 200 000 billigare. Vi behöver dock en grund att ställa huset på samt alla ledningsdragningar. Vi plussar på ca 300 000. Huset har dock ingen källare varför vi får också plussa på ett garage för ca 200 000. Slutnotan blir 1 460 000 mindre än för vårt hus (+ 400 000 mindre i arkitektkostnader).
Totalen hade alltså landat på ca 5 860 000 istället för 7 320 000. Billigt ja: så billigt det kan bli. Vill ha? Nje. Använda nästan 1,5 miljoner till nåt annat? Jo det kunde kanske vara nåt. Skulle vi ha en ny båt kanske …
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 32 – ARKITEKTRITAT VERSUS TYPHUS? dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 16:07, 11 november 2015
ETT HUS BLIR TILL – DEL 31 – SENSATION!
Jag har ju tidigare beskrivit väggen i vårt hus och dess ganska dåliga egenskaper. Jag har också beskrivit arbetet med energiberäkningarna för att huset skulle kunna kvala in i BBR´s krav.
Lagkravet är 90 kwh/kvm/år eller för eluppvärmda hus 55 kwh/kvm/år. Vi valde kvotgruppen med elförsörjningen inräknad eftersom vi då kunde räkna hem det med en effektiv bergvärmepanna. Efter mycket trixande med material och skitbra fönster hamnade vi i beräkningsmodellen på 49 kwh/kvm/år. Gott nog men lite löjligt nära marginalen.
Det var därför med stor spänning som jag efter ett år kikar på den verkliga förbrukningen…
Å håll i er nu…
Vi landade på 22 kwh/kvm/år!!
Det är ju otroligt, gränsen till passivhus går vid 15! (I och för sig ett relativt varmt år, men vi har ju dessutom räknat in tappvattnet.)
Skulle vi räkna bort effektiviteten i bergvärmen och bara räkna husets behov av tillförd energi blir det 93 kwh/kvm/år. Nä, just det: då halkade vi ovanför BBR-kravet eftersom vi då hamnar i en annan kategori, fast det är ju nästan så vi klarar oss ändå!
Mycket siffror blir det, men det fantastiska kvarstår: Vi lever i ett mycket energisnålt hus!
Så, kan man bygga hus i Sverige 2015 utan isolering och tätskikt?
– Ja!
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL – DEL 31 – SENSATION! dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 17:58, 21 september 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 30 – VÄXTER, JORD OCH VATTEN
Så med all sten på plats, blir det dags att fylla ut med jord bakom. 10 ton jord blir det. Och ett par turer till både Zetas trädgård och Plantagen för att hitta lite växter. Det är också dags att fixa rännorna som skall leda bort vattnet som rinner ner från hängrännorna. Jag har tidigare pratat om frånvaron av stuprör på huset, men inte visat hur vattnet skall ta vägen sen. Det har helt enkelt inte varit gjort eftersom inte murar och jord funnits på plats. Men nu gör det ju det.
Vi köper några U-balkar från Söderströms järn och lite betongplattor. De senare lägger jag i regionen där vattnet rinner ner från taket. Jag lägger en krans av natursten runt om som stänkskydd. Vattnet leds från plattorna ner i stålrännan och sedan från ränna till ränna i små steg ner till gatan och diket. Jag känner mig som barn när jag lekte med att fördämma och leda vatten. Med första regnet ser vi att det funkar. Allt vatten leds inte bort, men det mesta gör det och det räcker. Sen får vi se hur det funkar i vinter med is och snö… Fint är det i alla fall! Och roligare när det regnar.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 30 – VÄXTER, JORD OCH VATTEN dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 19:39, 30 augusti 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 29 – STEN, STEN OCH STEN
Oj. Det var ett tag sedan förra inlägget nu… Har husbygget avstannat helt? Inte alls, men ett par intensiva arbetsveckor på jobbet före semestern och sedan… jo, just semestern kom emellan. Emellertid var det lite kallt på årets segling så efter knappt tre veckor var vi hemma igen.
Framför huset ser det tyvärr risigt ut. Vi har tänkt att göra trädgårds- och markfixet själva, men inte kommit igång. Men nu, med trist kallt väder i ryggen, börjar vi hacka och gräva och blir snart varma i kläderna. Vi flyttar material så vi får lutning från hus till gata. Jag packar genom att köra bilen hundra gånger upp och ner med två decimeters sidoförflyttning per gång. Kanske inte till grannarnas glädje, men det funkar och det blir packat och hårt.
Med stark hjälp lyckas vi sedan rulla några större stenar till önskade platser. Puh. Då är vi redo för resten. Vi beställer 8 ton ärtsingel, 4 + 4 ton mellanstora naturstenar och 10 ton trädgårdsjord. Vi beställer också 10 gabioner från Svenska Marinvaror att fylla sten i. Vi kör på. Vi gräver, bär och svettas. I två veckor. Men vad kul det är och vad nöjda vi känner oss, både upprymda av kroppsarbetet men också av resultatet.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 29 – STEN, STEN OCH STEN dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 19:55, 21 juni 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 28 – SAKER FÅR PLATS
Av någon orsak har färdigställandet av entrén till huset dröjt; murar, växter och markbeläggning utanför och organisation av hallen innanför.
Det som från början var ritat som en nisch i väggen under tvättstugan och tänkt som ett hängutrymme, visade sig vara ett naturligt ställe att sitta och ta av sig skorna på. Lättbetongväggarna kändes kluriga att skruva i och hängkrokar och spegel ville inte hitta sina naturliga platser.
Men så ramlade vi över lite krokar på Lagerhaus och hängningen kändes rätt. Massor med jackor hittade plats längs väggen. Eftersom ett stort antal skor också ville hitta en plats gjorde vi en skohylla som fyllde hela nischen på motstående sida. Många fack för hjälmar, väskor, skor och mössor.
Den pigga och klara gula färgen harmonierar med de gröna skjutdörrarna på altansidan av huset och kontrasterar fint mot de grå putsytorna runt omkring. Spegeln monteras på skjutskena.
Man brukar ju säga att har man plats, fyller man den. Jag skattade behovet till ca 20 fack… vi gjorde 42 fack (!) och fyllde dem första dagen.
Lika fylld har den nysnickrade bänken i köket blivit. Tre lock gömmer alla upptänkliga fraktioner för återvinning av material. Vovven kan sitta ovanpå och kika ut på gatan.
På utsidan huset har ett antal holkar fått ge huset krydda. Vi bor ju trots allt på Rödhakevägen. Kan inte riktigt sätta fingret på varför men att sätta lite för många holkar i lite oreda kändes så självklart; nästan nödvändigt. Ibland styr logiken processen, ibland känslorna. Båda vägarna kan vara lika sanna och lika rätt. Invändigt är nu huset komplett. Kanske en tavla till någonstans. Utvändigt finns fortfarande en del kvar att lösa och bygga. Vi återkommer till det!
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 28 – SAKER FÅR PLATS dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 21:08, 17 maj 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 27 – VAD KOSTADE DET?
Så, nu har vi betalat terrassen. Det var den sista stora fakturan på ett tag; vi mäktar inte med mer just nu. Återstående arbeten får vi göra själva eller ta vartefter pengarna kommer in.
Att bygga hus innebär att man under en period får vara helt ok med att det är hål i plånboken. I vårt fall ramlade det iväg ca 200 000 i veckan under hela bygget. Så det är dags för en sluträkning: vad kostade huset….. egentligen?
Kostnader runtomkring (för att få ett hål att bygga hus i):
2 700 000 – var vad tomten kostade oss.
360 000 – vi plussar på lov, avgifter, anslutningar, besiktningar, etc.
400 000 – ganska rejäla kostnader för schaktning och sprängning.
Allt detta är specifikt för just oss och denna tomt, och jag blandar därför inte in det i den jämförbara kostnaden för husbygget. Vi hamnade till slut på:
————————-
3 460 000 kronor.
Så här ser utgifterna ut för själva husbygget:
720 000 – allt limträ; väggar, bjälklag och tak. Och frakt.
400 000 – fönster och dörrar.
120 000 – köks- och tvättstugeinredning, kranar.
120 000 – badrumsinredning, kranar och kakel och klinker.
50 000 – vitvaror och maskiner.
130 000 – plåtarbeten och plåttak.
140 000 – eldragning, kontakter och fast belysning.
50 000 – trappa och räcken i stål
150 000 – bergvärmepanna och borrning och installation
1 020 000 – takisolering, betongbjälklag, källarväggar, badrumsväggar, kamin, vvs-dragning, skruv, virke, fogning
960 000 – total arbetskostnad (ej plåt eller el).
——————
3 860 000
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 27 – VAD KOSTADE DET? dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 20:23, 21 april 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 26 – ALTAN
Våren kommer och suget efter att fixa färdigt runtom huset samtidigt. Vi vill ha ett ordentligt stort trädäck mot söder, vi vill ha spaljéer mot grannar, vi vill ha stenbumlingarna på rätt ställen, lite stentrappor, vattenkanaler och en redskapsbod. Vi vill ha några lass jord på sidorna om huset, vi vill ha buskar, träd och en stor hårdgjord uppfart, vi vill ha skjutjalusier utanpå huset och ett entrétak. Vi tittar dessvärre ner i en ganska tom plånbok, så det får nog kompromissas lite och kostnaderna får spridas ut över tid.
Störst längtan har vi till terrassen. Vi har dubbla skjutdörrspartier och vill kunna gå rakt ut på ett trädäck i samma nivå som innergolvet. Vi vill möblera upp för att kunna äta ute, men inte framför fönsterna så vi tvingas sitta och titta på utemöbler istället för på trädgården.
Den perfekta platsen för utemöblerna blir alltså ytan mellan fönsterna, mellan den solvarma husväggen och äppelträdet. Här blir också en perfekt plats för en fast platsbyggd sittbänk med förvaring för dynor under. Jag vill ha däcksplankorna i riktning ut från huset för att slippa skarvar, jag vill också få en ram runt däcket och en sarg nedanför kanten. Som mest blir däcket en halvmeter högre än gräset och ett par stenblock får ge trappsteg ner. Åt andra hållet ansluter däcket i nivå mot berget. Utförandet blir, liksom huset, rejält och strandvedsfärgat. Vi köper färdigimpregnerad organowood. Det är billigt svenskt skräpträ som fått kiselbehandling för att stå emot röta, mögel och brand. Det kommer bli lika silvergråvitt som huset.
Vi har en begränsad yta plan gräsmatta varför det blir viktigt att inte göra terrassen för stor. Det befintliga äppelträdet står fint där det står och ger en naturlig bortre gräns för däcket.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 26 – ALTAN dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 19:13, 24 mars 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 25 – VATTENAVRINNING
I alla byggnader är vatten ett problem. Vatten har en förmåga att leta sig in där man inte vill ha det och kan det inte leta sig ut igen, även om det så bara blir ynka rester kvar, har men ett problem. Jag har tidigare berättat om dräneringen av huset. I vårt fall en genomtränglig grund. Vattnet finns i rörelse, men kontrollerat. Huset får bli blött men kan torka ut. Våra väggar arbetar med samma princip.
I anslutning till fönster har vi lagt in en elastisk mjukfog. Eftersom träet rör sig men inte fönstret och eftersom väggen är knögglig, hade enda alternativet varit att spåra in en plåt i överkant… men ack så fult det hade blivit! Kanhända tycker du att mjukfogen inte heller är så vidare värst snygg, men den skall enligt tillverkaren behålla sin elasticitet och den är tät och funktionell. Fogen ger en ruff industriell karaktär och låter väggen möta fönstret enkelt och rent.
Badrummen, där förstås situationen blir mest extrem, är invändigt klädda med fuktspärrar och fläktar går på vid en viss fuktkvot. Hela husets tak har också plast på insidan för att hindra den varma luften att kondenseras i yttertaket. Undantaget är skorstensgenomföringen där idiotiska brandregler säger att man måste hålla ifrån med några centimeter. (Skulle vilja se hur man skulle elda så att skorstenen skulle bli så tokvarm att taket runtom tog eld… !) Det är väl här vi kan förvänta oss problem om några år…
På utsidan faller regnet på plåttaket, ner i hängrännorna och… ut i det fria. Jag ogillar stuprör, helt enkelt för att de anses som ett nödvändigt ont (och är i de flesta fall grymt fula). Fast jag anser att de inte är nödvändiga. Många gamla hus har klarat sig i flera hundra år utan stuprör. För övrigt blir det ju blött överallt när det regnar. Står huset på en höjd löser det sig självt när vattnet rinner bort från huset. Men man kan också med en viss framgång skapa en mindre men tillfredställande lutning bort från huset. Jag väljer helst att se problemet som en tillgång och vill då leda bort vattnet i en öppen ränna porlande som en liten vårbäck över tomten, när snön smälter från taket.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 25 – VATTENAVRINNING dök först upp på ETTELVA Arkitekter.
Publicerad 06:44, 14 mars 2015
ETT HUS BLIR TILL DEL 24 – TAK!
Som vi tidigare diskuterat är taket en stor del i vårt husprojekt. 1 ½-planshustypen ger ett stort tak relativt husvolymen. Det ger också ett tak med rejält fall för att kunna nyttja möjligheten till övervåning. Kort sagt, taket blir framträdande och får stor betydelse både visuellt och praktiskt. För att göra taket till något mer än bara dess praktiska funktion och förstärka japanska associationer ville jag ha riktigt stora överhäng. Jag ville också ge tak och överhäng en tunn och elegant profil, vilket ställer krav på materialet liksom konstruktionen. När snön smälter och halkar ner blir det gärna tungt på kanten.
Vilka takbeklädnader står då till buds?
Betongpannor är relativt vanligt idag. Det ger ett tungt och stabilt tak, tämligen oprovocerat av snötyngd eftersom konstruktionen under ändå måste dimensioneras för takets stora egentyngd. Detta skulle göra våra överhäng omöjliga eller alltför kralliga. Samma sak gäller med traditionella tegelpannor. Dessa kan vara vackrare i många ögon men är inte lika beständiga.
En möjlighet är att inte lägga pannor utan att nöja sig med underlagspappen fast i tjockare variant. Funktionellt men i mina ögon alltför spartanskt på ett så väl synligt tak som vårt. På marknaden finns också plattor och schingeltak i olika material. Jag kikade lite på dessa men läggningen ger horisontella linjer vilket inte passade huset estetiskt.
I vårt fall skulle kanske ett planktak varit naturligt. Länge fanns där också ett planktak på ritningarna. Dock gissar jag att snön glider av dåligt pga hög friktion samt att taket behöver bytas inom typ 15 år. Då blir det att par minus.
Ett grönt tak då? Sedum eller gräs. Sexigt och tidsenligt? Jovars, men då hade vi behövt en lägre taklutning för att inte vattnet skall rinna ur jorden för fort och torka ut växtligheten.
Så vi vänder blicken mot plåttaken istället. Ett material som onekligen stämmer bra med tidigare praktiserad devis i projektet; taket blir då bra på att vara tak. Ett traditionellt bandplåtstäckt tak med prydligt vikta falsar är mycket snyggt men kräver rejält mycket fler arbetstimmar än att lägga färdiga stora plåtsjok omlott. En ofärgad aluzinkplåt är beständig och fin, men är hård att arbeta med, speciellt i kyla, samt kan tänkas ha ett visst zinkläckage.
För vår del blev det därför ett svart plåttak med en klassisk pannplåtskorrugering från Plannja. Ett elegant, snö-halt tak som enkelt färgmatchar skorsten, taksäkerhetsdetaljer och hängrännor.
//Mats
Inlägget ETT HUS BLIR TILL DEL 24 – TAK! dök först upp på ETTELVA Arkitekter.