oslo2monicabonvicini

Oslo-triennalen, del II

Textmassorna tar över arkitekturutställningarna – även i Oslo.

Jättemycket text, mer text, en text till. Och lite film. När ArkDes öppnade sin debattutställning Bo.Nu.Då blev man något perplex inför de väldiga mängderna med – text. Venedigbiennalen fortsatte på samma ordrika spår. De två huvudutställningarna på nyöppnade Oslotriennalen är inte heller utställningar per se, inte i den traditionella bemärkelsen: snarare böcker i megaformat. Det här återspeglar förstås arkitekturens skifte, från estetik till samhällsbyggnad och debatt. Huvudcuratorn i Venedig, Alejandro Aravena, visade dock med sina biennalutställningar att det går att föra arkitekturdebatt i konstrummet utan att göra avkall på gestaltningen.

Här ett par nedslag från Oslo, utställningarna On Residence (DogA) och In Residence (Nasjonalmuseet – Arkitektur).

In Residence på Nasjonalmuseet-Arkitektur. Här visades tio fallstudier från världen, som illustrationer av strategier för tillhörighet, ”belonging” – från Lagos och New York till Köpenhamnslägenheten som förvandlats till hotellsvit.
Mannen som gjort sig fri från allt genom att hyra ut sin lägenhet permanent på Airb’n’b: hem, familj, vänner. Själv bor han på hotell, äntligen lycklig. In Residence, Nasjonalmuseet-Arkitektur.
Från On Residence på DogA, om arkitekturens vägar versus den moderna människans ”tillhörighet” – ett alltmer flytande begrepp, enligt curatorerna. Adrian Lahouds The Fate of the Eclipse var en av de mest visuella installationerna, en kupolformad animation som visade klimatförändringarnas och människans rörelser över planeten.
She Lies, Monica Bonvicinis smältande isberg av glas. Skulpturen ligger och flyter som en egen liten kobbe på bekvämt fotoavstånd från Operahuset i Oslo.

 


Mer läsning…